Hannah

Åke har så många åsikter. Hon verkar inte riktigt uppskatta mina väldigt korta blogginlägg, utan tycker att jag ska skriva mer. Eftersom jag inte har något att skriva om så tycker hon att jag ska skriva om henne.
Åke är min vän. Hon är ganska så söt. Imorse steg hon på fel tåg när vi skulle mötas, men hon stod och väntade när jag kom fram. Nu sitter hon här bredvid mig och drar sig i läppen, skriver lite på sin "about a boy - review" och ser allmänt konfunderad ut. Hon har en svart klänning.
Nu frågade hon om jag skriver att jag älskar henne, HA! Som om. Sånt stoltserar man inte med.
Angående att stoltsera så har jag lite funderingar om att skapa en grupp på Facebook som ska heta "Jag har hånglat med Malin Åkesson". Det skulle nog bli en av de största grupperna på hela facebook. (Större än "vi vill ha tillbaka rikard palm" eller vadfan den heter, vem i helvete är rikard palm?)
Nu fnissade jag lite för mig själv åt hur rolig den där gruppen är, då skrattade Åke och ville veta vad det var jag skrev, vad jag "hittade på" om henne. Enligt någon har hon ett fult skratt, jag kommer inte ihåg enligt vem men personen ifråga har någon slags connection med Sammiboy. Jag tycker hon har ett väldigt gulligt skratt. Fast när hon skrattar samtidigt som hon försöker prata så hör man inte vad hon säger. Då blir det ett enda långt "iiiiiiiiih". Himla roligt.
Hon är faktiskt rädd för att göra den där drömtidningen, erkänner hon nu.
Hon spelar tetris.
"känns som om du kollar på mig och skriver precis vad du ser" Ja, Åke lilla, så kan det kanske vara.
Hon är en väldigt intressant person, det måste jag medge.
Hon har en bild på en spanjor i sin plånbok som heter "spansk snubbe" i hennes mobil. Det var väl en konstig blandning? Igår ringde han till henne, men hon svarade inte. Ohövligt.

Hon är så otålig den där Åke, frågar var o varannan minut om jag är klar så att hon kan läsa. Nej! Jag är inte klar! Jag är aldrig klar! Jag har alldeles för mycket att säga om henne!

Nu är jag klar för nu ska vi ha återsamling, tjingeling!