Hannah

En sak jag inte förstår;
Jag har haft nära en halv termin i skolan på mig att skriva en "simpel" novell om ett brott. "Tjena" sa jag "det här kommer jag klara lätt som en plätt". Jo. Visst. Det var alltså därför jag satt på tåget imorse, dagen för skolavslutningen och skrev den här novellen på en timme. För att jag var så övertygad om att jag skulle klara det så bra. Därför.  

Ja. Det spelar ingen roll. Har nu kirrat mina betyg i alla de ämnen jag satsade på.
Får gå upp i trean.
Ska ta studenten om ett år.
Har nu 66 dagar sommarlov framför mig (kan knappt fatta det). Får lov att vara "studerande" i ett år till, inte "arbetslös". Så. himla. skönt. Tror att jag verkligen behöver det här extra året i gymnasiet.
Naiv som jag är så är jag dessutom övertygad om att den där löjliga finanskrisen, den är minsann ett minne blott när jag tar studenten! Jojo. Lycka till. Hur som. Ett år till. Sen slut. Ett års plugg. Längtar nästan till hösten. 
 
Får i och för sig passa på att leva fullt ut i de här 66 dagarna som jag har framför mig och ni får passa på att träffa mig, för sen planerar jag inte att ha någon fritid. I höst planerar jag att plugga ungefär konstant.
Nja. Vi får se.


Livet leker.