Hannah

Jag glömde kanske nämna att det var en kongress för ungdom mot rasism som jag skulle på? Nå, nu har jag nämnt det i alla fall. Och varit där.

Det är så sjukt svårt att få ner i ord hur inspierad jag känner mig efter att ha spenderat en helg med världens bästa organisation. Jävligt svårt. Det var bra. De vi mötte var engagerade. Det var toppen!
Den här helgen gav verkligen mycket mer än vad jag hade vågat tro.

Nu känner jag mig så inspierad att jag till och med har anmält mig till Åke som frivillig konferencier på vår Mångfaldskväll på arena den tjugotredje april, och - jag är övertygad om att jag kommer att klara det riktigt bra. Nu blir ni allt oroliga, alla ni som är med och arrangerar den när ni tänker på hur jag brukar bli framför folk, men jag har en viss känsla av att det kommer gå bra.
Vi får väl se. 

Nu ska jag dricka te och läsa Dorian Gray, för så inspierad att jag orkade pallra mig upp till skolan när jag vaknade tio i åtta idag, nja, det är jag väl inte riktigt ännu.