Världens längsta höstlov.
Imorgon har vi studiedag vilket alltså innebär att mitt allra sista höstlov börjar idag. Mycket spännande. Såvitt jag kan förstå så fortsätter det fram tills den elfte november när jag ska ha möte med min studierektor Johan som vanligt.
Eller förlåt, klart att det inte gör, men eftersom jag är dum i huvudet (ja, endast därför) så har jag ingen aning om vad jag ska göra fram tills dess. Alla andra går på praktik nästa måndag, men jag ska ju läsa upp mina betyg så jag antar att jag ska göra de två samhällsuppgifterna som hittills är de enda jag har fått reda på att jag ska göra. Och kanske de uppgifterna som jag har missat de senaste veckorna när jag totalt har struntat i min skolgång. Och skriva ett par noveller till mitt projektarbete. Och leta praktikplats till de resterande veckorna. Och komma fram till vad jag ska göra efter den femte (sjätte? sjunde?) juni nästa år. Och fram tills dess.
Det är tur att jag håller andan uppe.
Svälja och ignorera.
Det är så man överlever.
Svälja och ignorera.
Det är det som är hemligheten.
