Jag har häftigt hår!

Det ni, det är det minsann inte alla som har! Det är inte alla som får reaktionen:
 "HAHAHHAHAHHAHAHAHHAHAHAHAHAHAHAHAHHAHAH(....) Det är ganska häftigt!" när de tar av handduken från sitt nyfärgade hår. Eller? Brukar ni få den reaktionen från en av era bästa vänner?
Jag tror inte att det är så vanligt.

 
I jämförelse lockar faktiskt det här håret.

Prisa gudarna!

Samhällsarbetet har blivit framflyttat till på måndag, jippie! Då kanske jag hinner bli klar ändå, hur underbart är inte det?

Det firar jag visst med att färga håret! Igen ja. Det är min favoritsyssla. Färgen på förpackningen är superfin, men jag vet inte hur mycket det kommer att ta så jag återkommer med resultatet. Jag har inte så höga förhoppningar. (jo) 


Hur vi klarar oss igenom ett samhällsarbete:

Samtal mellan mig och min fina vän Åke angående att vi knappast blir klara och nöjda med våra arbeten om konflikter ute i världen:
Åke: jag skulle vilja stanna hemma från skolan imorgon för att göra detta, men ååh... vi slutar ju ändå.. imorgon måste vi sätta oss och göra det direkt när vi kommer hem. Och vi får inte sova!
Jag: Vi köper mycket godis!
Åke: Vi köper mycket godis, jag tänkte precis säga det!

Till saken hör att vi igår var på hemmakväll och köpte godis för 70 kronor. Det är borta nu. Kommer aldrig tillbaks. Inte mina mvg:n heller. Buhu.

Borde kanske skaffa mig ett jobb?

Vilken jäkla massa skit man måste skriva i för att få söka lägenhet! Ska dissa kashmir lite (trots att det är ett väldigt fint ord) och söka lita sommarjobb nu. Så att jag kan skriva i en kontakperson. Ifall någon vill ringa den. Alltid bra att ha!

OBS!
Om ingen stoppar mig så kommer jag att flytta till Malmö tillsammans med en mystisk gul typ i Juli! (Och med det menas inte min katt som jag ska skaffa)

Läget har nu förändrats. Dock inte på Kashmirfronten.

Mina små sjuor idag var så söta och rara och roliga att jag har börjat fundera på att bli mellanstadielärare. Det hade väl vart något va? Små rara elever som skulle dyrka mig och komma ihåg mig för all framtid, "Åh, just det, Hannah var hon vi hade när vi gick i mellanstadiet! Hon var så himla bra!" Jag skulle få vara med och bilda deras personligheter. Fint.

Men om nu de stackars mellanstadieeleverna nu vill kunna säga sådär om ett par många år så är det nog bäst att jag tar och skriver lite till om kashmir. Det är ju spännande!

En nackdel med att bo hos familjen Åkesson.

Nu är det top model på teve, men jag får inte lov att titta förrän jag har skrivit en och en halv sidas samhällsarbete om Kashmir (inte sjalarna, Mija). Åke kan vara en jävel när hon sätter den sidan till!

En vanlig kväll hos familjen Åkesson.

Åke och Mija har uppträtt för mig idag.

"Vi var oslagbara
Vi sköt från höften
Vi hade svaren på allt
Alla flickor log
Och vi gav och vi tog
Vi gick ut
Och natten skulle aldrig ta slut"

Sjöng dom och dansade till. Mycket vackert, det vill jag lova!

Känns så bra.

Andra dagen på äckelskolan.
Omdöme: "Onödiga"
Tja, det känns ju tipptopp?

Vi hade ångest hela natten och ingen ville dit när vi steg upp i morse. Tro fan när joakim frågar "kan ni inte kanske göra det med åttorna också?" att mina fina vänner svara "jooooo, fast längre fram i så fall... " Jippie! Kul för dom. Jag ska i alla fall aldrig dit igen, förutom onsdag och fredag där jag har lovat att medverka.
Fy fasiken.


Jag och min ofräscha ida.

Jag känner mig som ingående i en samling datanördar. Ida sitter bredvid och bloggar om hur ofräsch hon är, gissar jag efter att hon frågat hur "fräsch" stavas. Jag sa att det stavades f-r-a-i-c-h-e, men hon uppskattade inte min hjälp. Det gör hon aldrig!
Annars så har jag och Åke konstaterat att bärbara datorer är superbra, Lotta har nattat Jazzen, men det gick inte så bra för jag kan höra hur han tassar runt där nere, Åke läser solo och imorgon har vi vår andra dag på högstadiet. Toppen, bara två kvar efter det!  


(Samuel, du är ingen sak. Du är en individ. Ida är bara väldigt girig.)


I love Åke.

Jag sitter hemma hos Åke på hennes golv. Jag ska ju bo här i en vecka och det ska bli störtskönt, för att citera Baloo. Jazz verkar ha funnit sig till ro ganska bra här. Innan när jag gick ner på toaletten så satt han i soffan och såg ut som om han ägde hela stället. Lilla tuffingen. Värre är det för Skrållan, Åkes katt, hon verkar inte vara så förtjust i den stora klunsen, men det ska nog gå bra ändå.

Igår var det Oasis. Det var bra. Riktigt bra. Väl värd pengarna och alldeles lagom. Mm, fint var det. Och lite otroligt att vi faktiskt var där. Det känns redan väldigt avlägset. Det är svårt att beskriva såhär i efterhand, men fint var det.

Mitt hundrade blogginlägg!

Det firar jag med att berätta att idag har jag ätit godis, mcdonalds mat OCH ben&jerrys! Min bantning går som alltid toppenbra! 

Annars; Min mamma har dragit hem en karl idag som heter Stefan och imorgon ska jag se Oasis. Det ska bli fint.

Jag glömde förresten

En annan sak som jag skulle kunna tänka mig att jobba som;

- Assistent

Ni vet, som Andrea i Djävulen bär Prada? Hennes jobb vill jag ha. Man får slita som ett djur ja, men på köpet så blir man ju både smal och får snygga märkeskläder! Vilket fullkomligt toppenjobb!


Jag vill ju ha Carrie Bradshaw hår, vad i helvete?

Jag har precis insett, efter att ha varmt en kopp i mikron, att min nya hårfärg har en stark likhet med chokladhavremjölk. Den är någon konstig grå/brun dassig färg och jag har bara en enda fråga; Hur fan kan man kalla det gyllenblont!?
Jag kan inte ens se några liknelser med gyllenblont! Gyllenblont är somrigt och upplyftande, det är fint och får en att tänka på havre (hö?). Det här, det vill säga min nya fascinerande hårfärg, är dassigt. Dassigt. Jag kan inte komma på ett bättre ord för att beskriva det, fast jag har en mening som passar ganska bra:

Så långt ifrån något som skulle kunna kallas gyllenblont som man kan komma. 

Jag är en aning bitter.  


Hm.

Jag har gett upp på mitt blonda hår. Just nu sitter jag med hårfärg i håret. Ja, det ska bli "gyllenblont" enligt förpackningen, men just nu, nu ser det väldigt brunt ut. Det vet jag inte riktigt vad jag tycker om. Återkommer.


De två största anledningarna till att jag aldrig kommer att kunna bli vegan:

1. Keso. Mitt liv utan keso är som, ja det är svårt att finna en passande liknelse, men för mig skulle det vara döden att vara utan. Konstigt egentligen, hur jag kan vara så förtjust i något så äckligt som ost i grädde. Jag menar, bara hör på det "ost i grädde". Så himla äckligt! Jag kanske ska fortsätta upprepa det för mig själv så fort jag blir sugen "Det är ost i grädde Hannah, ost i grädde", det borde göra susen.

2. Sushi. Herregud. Hur kan man tycka att sushi är äckligt? Jag läste i och för sig i Carolina Gynnings blogg att hon inte kan äta sushin i japan för att den smakar alldeles för mycket fisk. "Öe" var min första reaktion när jag tänkte på hur helt rå fisk faktiskt borde smaka och "Jag ska aldrig åka till Japan" var min andra, jag skulle ju aldrig vilja förstöra min bild av sushi.
Ju mer jag tänker på det här med sushi, desto nervösare blir jag. Jag har ju alltid sagt att "Ja, jag äter fisk, men jag vill egentligen inte, så jag ska sluta när jag flyttar hemifrån". Nu flyttar jag snart hemifrån (förhoppningsvis). Om inte annat så åtminstone inom två år och vad ska jag göra då? Som Sandra jag kände när jag var liten "Ja, jag ÄR vegetarian, men jag äter korv". Hur fan funkar det egentligen? Man kan inte vara något men. Jag får nog helt enkelt passa på att äta så mycket sushi jag kan, innan den ödesdigra utflyttningsdagen kommer.  

Det här var väl ett intressant inlägg va? Såhär går det när jag tänker till minsann! Appropå hur man framstår i sin blogg, visst verkar jag vara en ytterst sympatisk och intelligent tjej med huvudet på skaft?

Det hade varit fint.

Nu sitter jag här som vanligt utan något speciellt att göra. Med en tekopp och en riskaka. Jag tänker på / drömmer om framtiden. Det egentligen sämsta som man kan göra då är att titta på lediga lägenheter, men jag gör det ändå. Har hittat en perfekt lägenhet för mig, Ida och Emma. En fyra vid möllan som inte alls är dyr. Tyvärr så är den ledig från mitten av februari, så det blir ju inget. Det hade varit fint dock. Jag kan verkligen se det framför mig, hur fint det hade varit. Kanske lite stökigt och ostädat, lite smutstvätt här och var och ganska så mycket disk, men ändå fint.

Om en stund kommer för övrigt Ida och Emma hit. Vi ska äta sushi och sjunga singstar, för imorgon har vi studiedag! Hade inte min mamma skullat vara hemma hade vi kunnat låtsas att vi bodde ensamma. Fast då hade vi nog inte haft råd till sushi.

Moviestaaaar.

Det finns tydligen en film där jag sjunger "Where is my mind" och viftar på huvudet. Det var mer än vad jag visste, men det låter väldigt spännande. Det låter säkert toppenbra! Nu kanske jag blir kändis? Då slipper jag följa min blygsamma "jobb-jag-vill-ha-i-framtiden"-lista. Det vore trevligt.

Det är faktiskt bara 23 dagar kvar nu.

Inatt drömde jag att jag skulle flyga - igen! Det måste ha med min nervositet inför flygresan till London att göra. Saken var den att i drömmen, så var jag så sinnessjukt nervös att jag inte ens kom ihåg hur vi tog oss hemifrån och till planet. Helt plötsligt bara satt jag där med ett stelt leende på läpparna och så lyfte det! Eller nja, det fick först köra i ett par uppförs och nerförsbackar "för att få fart" som Ida uttryckte sig och sen så lyfte det. Det flög i tre sekunder och sen åkte vi tåg resten av vägen. Vi satt kvar på planet, men det körde längs en tågräls. Som det kan gå.

(Det hör också till saken att när vi väl kom fram till London, så visade det sig att jag redan hade varit där! Vilken jävla rip-off. Jag blev verkligen sjukt besviken. Både i drömmen och i verkligheten.)

Har jag kort hals?

För någon vecka sedan så frågade min syster mig om jag brukade tänka på att jag har en kort hals.
"Nä, varför skulle jag det?"
"Nä men... jag bara undrade!"

Giss vad jag går runt och tänker på nonstop.


Appropå det här med framtiden...

.. här är en liten lista på vad jag (helt ärligt, i längre och kortare perioder) kan tänka mig att arbeta med:

- Cafébiträde/caféinnehavare
- Bibliotikarie
- Moderedaktör (ja, jag kan inte klä mig och allt sånt, men gå vidare)
- Krönikör
- Författare
- Psykolog (med sjuka människor, inte trista människor med minimala problem)
- Skivaffärsarbetare
- Möjligtvis journalist, men jag är inte alls säker på att jag skulle klara pressen.

Ja, där har ni det. Jag har inte så extrema drömjobb. Tycker det är en ganska enkel liten lista, utan för mycket flams. Skulle inte tacka nej om jag blev erbjuden något av de här jobben idag, eller efter studenten. Det hade varit fint.
Jag tänker dock fortsätta att säga "jag vill bara skriva" så fort någon frågar mig vad jag vill göra, för innerst inne så är det faktiskt bara det jag vill göra. Det får ni tycka vad ni vill om.


Vuxenpoäng.

I år funderar jag på att skaffa mig ett sommarjobb inte så mycket för att jag är i desperat behov av pengar, utan för att få arbetslivserfarenhet. Vuxet va?
Jag känner det i alla fall som om jag har tagit ett gigantiskt stort steg in i vuxenvärlden och känner mig lite mognare som faktiskt börjar att se nyktert på min framtid. Jag har äntligen insett att om jag nu ska hålla på och sumpa min gymnasietid och skaffa mig själv dåliga betyg, så kan jag väl i alla fall skaffa mig någorlunda bra referenser på mitt cv, eftersom det kommer att väga in en hel del? Jag har faktiskt hört att man i många fall kan klara sig bättre på sina forna prestationer, än betyg, så ja. Jag får göra mitt bästa.


Min fina vovvis.

På lördag är Jazz inte min hund längre. Då ska han flytta. Hem till Åke och hennes fina familj. Det kommer nog att bli bra för honom. Där slipper han vara ensam så mycket som han är här hos mig och han får bo på landet. Det gör honom nog bara gott. Jag får lov att hälsa på när jag vill (och jag tänker komma ofta, Åke! var beredd på det!), ja, han ska till och med få gå en lydnadskurs med Uffe!

Det känns lite som ett misslyckande. Det måste jag erkänna. Jag fick ta över honom och ha honom som min hund och jag klarade inte riktigt av det. Han har aldrig haft det riktigt bra här, men det var ju faktiskt dömt att misslyckas redan från början. En så stor hund i en lägenhet, det är liksom lite elakt, speciellt när han var tvungen att vara ensam så länge om dagarna.   
Det kommer att bli bra. Han kommer att få vara hos människor som kommer att uppskatta honom på rätt vis. Han kommer få det finfint. Jag kommer att sakna honom, men han kommer att få det bäst.
 
 

Världens snyggaste unge.


Synd att Emma inte är en man.

Dåliga gener helt enkelt.


Här är mitt och Daniels kärleksbarn då. Sötare än Emmas och hans, eller? 
Fast njä, vi kan nog konstatera att det kommer vara ganska synd om hans barn. Ja, de kommer att vara rika, men de kommer nog inte att vinna top model i första laget. Snacka om mindervärdeskomplex.

00.24


Jag älskar långa nätter med Sex and the city, de är de bästa. Jag har köpt en adidaströja. Den är så fin, så fin och jag är så nöjd, så nöjd. Den är mysig dessutom. Och min töjning är "Klar". Jag har töjt så långt som jag har smycken så nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra.

Haka på "paris hilton-dieten" kanske?
Nu ska Carrie snart träffa ryssen, spännande!

Oasis 24 januari.

Sådär. Man skulle väl kunna säga att det är hundra procent säkert att jag och Emma ska se Oasis i köpenhamn den 24 januari. Tipp topp!
 
(Borde tacka italienarna lite för detta. Utan dom hade jag nog inte upptäckt riktigt hur bra Oasis faktiskt är.)  

En helt ovanlig måndag.

Emma och jag hade en alldeles utomordentligt trevlig dag igår! Ja, meningen var ju att vi skulle simma och sola solarium, men efter att jag bestämt mig för att nakna tanter inte var något för mig så köpte jag en halvtimme i Emmas gym för lite sushi istället.
Eller ja, gym och gym. Emmas styvpappa och hennes granne har ställt ner en radio, en träningscykel och en roddmaskin i deras källare. Nu kallar Emma det för gymmet. Direkt efteråt tillägger hon alltid att det inte är ett riktigt gym. Ifall någon skulle tro det. Vi hoppade hopprep och jag avled efter en sisådär två minuter på träningscykel. Jag har alltid sagt att det där med motion inte är min grej! Emma var lite duktigare. Så var det sagt.

Vi gymmade och åt sushi. Vilket lyxigt vuxenliv va? Så kan jag tänka mig min vardag när jag blir äldre.
 

Emma och jag under en pubrunda i Berlin. Jag saknar det ännu mer nu när jag vet att vi ska dit i slutet av juni igen. Eller inte saknar - längtar. Längtar ska det vara.
Den där pubrundan var för övrigt väldigt lyckad. Vi var på fyra olika ställen, jag minns inte ens att vi gick till det sista men där somnade vi tydligen.
Lyckad som sagt!  

Jag vet, intressant för alltid.

Jag har tänt ljus som luktar glass i mitt rum och målat naglarna. Det är min största bedrift idag (naglarna alltså). Imorgon ska jag och Emma simma. Och kanske sola solarium! Det har jag aldrig gjort för så det ska bli spännande, vi får se om jag blir snygg eller röd.  


The Gang.


Emma, Emma och Jag.
Kort sagt: The gang.

Just nu sitter jag här och äter apelsin och dricker glögg. Glögg är förmodligen den enda alkoholen jag kommer att få i mig inom den närmsta månaden ungefär och apelsiner är mitt nya beroende. Det är ett bra beroende. Man blir varken fet eller sjuk av för många, Snarare tvärtom, helt fantastiskt! 

Lägesrapport, kan man väl kalla det.

Jag längtar tillbaka till Berlin där jag slapp oroa mig över livet.

Sentimentala tankar klockan ett på natten is the shit, så att säga.

När jag läser det här i Idisens blogg så önskar jag att jag också hade varit kär. Det hade varit så fint just nu. Det hade liksom passat bra, det hade varit mysigt.

Oj, så mesig jag känner mig nu.

Vilket liv alltså!

Nu ska jag städa rummet och lyssna på Oasis. För sån är jag.

2008 sög.

Ja, här kommer min årsresumé om man nu kan kalla det för det. 2008 var inget vidare bra år. Jag hoppas verkligen att 2009 blir bättre.


1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Ja, det gör man väl varje år.  

2. Höll du några av dina nyårslöften?
Nä, jag tror att mitt enda var att jag skulle bli smal och det har nog snarare gått åt andra hållet, tyvärr.


3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Nej, det närmsta är väl min bästa väns storebror, tror jag.  


4. Dog någon som stod dig nära?
Ja.

5.Vilka länder besökte du?
Danmark, Tyskland, Luxemburg, Frankrike och Spanien. Jag åkte dock bara buss genom Luxemburg och Frankrike.

6. Är det något du saknar år 2008 som du vill ha år 2009?
Ja, en hel jäkla massa.

7. Vilket datum från år 2008  kommer du alltid att minnas?
20 juni. Och såklart dagarna i Berlin.

8. Vad var din största framgång 2008?
Jag kan inte komma på något. Alls.

9. Största misstaget?
Sjukt mycket. Men för att vara löjlig: att jag inte följde med till Arvika

10. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Ja, men inget allvarligt.

11. Bästa köpet?
Min fjällrävenjacka. Den kommer jag nog aldrig att frysa i och jag älskar den.  

12. Vad spenderade du mest pengar på?
Jackor. Köpte 3 jackor för sammanlagt 4000 på kanske tre månader.  

13. Gjorde någonting dig riktigt glad?
Resan till Berlin.

14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2008?
Katy Perry - Hot n cold

Iggy pop - Lust for life

15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Ledsnare.

16. Vad önskar du att du gjort mer?
Skött skolan bättre, festat mer, betett mig som en normal människa.  

17. Vad önskar du att du gjort mindre?
Misskött skolan, undvikit att festa, betett mig som en onormal människa. Deppat.

18. Hur tillbringade du julen?
Med nästan hela min familj. Först i kyrkan, sen mat, sen kalle, sen mat, sen julklappar, sen mat, sen gröt, sen rom och cola. Framåt kvällen blev jag lite smålullig tillsammans med min stora storebror. Vi diskuterade rasism och våra andra syskon. Det var en bra jul, bättre än förra.

19. Blev du kär i år?
Nej.  

20. Favoritprogram på TV?
Top model! Herregud, känner mig helt besatt.

21. Bästa boken du läste i år?
Please kill me.

22. Största musikaliska upptäckten?
Jag vet faktiskt inte riktigt. Upptäckte att Velvet Underground är bra på riktigt.

24. Något du önskade dig och fick?
En lila resväska. Inte exakt en sån som jag ville ha, men jag är rätt så nöjd ändå.

25. Något du önskade dig men inte fick?
En kamera. Snart får jag nog ta tummen ur röven och skaffa en själv.

26. Vad gjorde du på din födelsedag 2008?
Jag  vaknade upp tillsammans med Ida och Emma, ganska nöjd. Fick mina presenter av min mamma, inte riktigt lika nöjd. Sen kom mina syskon och vi åt smörgåstårta och kakor.

27. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Ja.

28. Hur skulle du beskriva din stil år 2008?
Precis lika kass som alltid.

29. Vad fick dig att må bra?
Mina fina vänner.

30. Vilken kändis var du mest sugen på?
Daniel Radcliffe.

31. Vem saknade du?
Min pappa.  

32. De bästa nya människorna du träffade?
Jag vet inte, jag träffade inga nya människor som jag lärde känna, tror jag. Ett par timmar senare dock.

Ursäkta att den är så deprimerande.


Vår berlinlåt.

När vi väl kom till Berlin så byttes "sofia dansar go-go" ut till den här istället:
 
Jag vet, det är nästan litte löjligt, men den här låten kommer för alltid att påminna mig om Berlin.

Världens bästa bilder.

Det är mobilbilder, så kvalitén suger, men det kommer fler sen när Emma har skickat dom.


Världens bästa Emmor på båten till Tyskland.

Världens bästa hotellrum.

Världens bästa bar.


Världens bästa öl.


Världens bästa vilsna nattpromenad.

Världens bästa italienare.

Kort sagt: Världens bästa berlinresa.


Ich bin ein berliner.

Att åka till Berlin var nog det bästa beslutet jag någonsin tagit i hela mitt liv. Har aldrig varit med om några bättre dagar. Att åka hem var hjärtskärande. Hela bussresan satt jag bara och önskade mig "hem" till min säng på hotellet. Igår kväll när jag skulle somna så kändes allt så tomt. 
I jämförelse så finns det absolut ingenting som lockar här hemma. 

Jag älskar Berlin och jag kan knappt vänta tills vi ska åka dit igen till sommaren.

 

RSS 2.0