Lite olika.

Idag har jag köpt adventsljusstakr, löpare, tomtar och allt möjligt och smällt upp i min fula lägenhet. Över fyrahundra kronor har jag lagt, på något som egentligen är så himla onödigt så att det finns inte. Fast det gör inte så mycket, jag gillar det faktiskt. Jag gillar julen och jag vill att det ska synas. Det gör det inte än. Jag lär köpa mer jultrams. Jag tänker inte bo i tomteboland som mamma och steven, men lite juligare kan här gott bli. Jag funderar till och med på att göra ett pepparkakshus för första gången på väldigt länge. Detta mest på grund av att jag tycker att jag har lite väl mycket fritid som jag inte använder till något nyttigt. Inte för att pepparkakshus är nyttiga, men ja, ni fattar. Jag tänker inte äta det. Det väger jag för mycket för.

Idag har för övrigt varit en väldigt omtumlande dag i mitt förhållande. Det har varit hot om uppbrott osv, men den slutade i alla fall med att min käresta skrev en helt ny låt, medan han bara tänkte bra tankar om mig. Fint va?
Som jag sa till Åke tidigare; Stormiga förhållanden tyder på passion. Och ja. Det har vi ju. Både och alltså.


Sista november.

Nu tänkte jag sätta upp lite adventsljusstakar här hemma och göra lite småfint. Hur lätt det kommer att bli.
Sen Jonas flyttade in har han ändrat på alldeles för mycket här hemma och här är faktiskt skitfult just nu. Lite svårt för ett par adventsljusstakar att fixa det. Synd.
Nåja, ska göra mitt bästa nu.

Lyckliga familjen.


Manlige Mange

Magnus är en bra vän han.
Efter att ha pratat med honom i knappt en halvtimme på msn så har han nu fått mig att sluta skaka och att börja skratta (högt) ett antal gånger framför dataskärmen. Inte bara att han är snäll och utomordentligt bra på att muntra upp folk, han är alltså också väldigt roligt, den där Mange. Ställer alltid upp. Bjuder på sig själv. Och är det ultimata ligget. Finns bara positiva saker med den mannen.
Glad, ska man vara, om man har en vän som Magnus.

Nästa vecka ska vi inviga december genom att ta en fika och gå och se en julsaga på bio. Fint kommer det bli.


Bryr mig inte. Punkt.

Idag har jag mognat.
Jag har kommit fram till att jag vägrar ta åt mig av några vidriga lögner som en psykstörd människa sprider om mig. Jag vet att de inte är sanna och det vet mina vänner också. Det är det enda viktiga.
Mer än så tänker jag inte bry mig.

Visst, jag sitter här och skakar av ilska och börjar själv känna mig psykiskt störd på grund av allt glödande hat jag känner, men jag har mognat idag.

jag. tänker. inte. bry. mig. mer.


Bättre och bättre

Jag har nyss lagat lyckat potatismos för första gången i mitt liv.
Mina matlagningskunskaper blir bara bättre!

Annars så gick jag upp vid två tiden som vanligt. En helg i stockholm hjälpte in till med att vända på dygnet. Tyvärr.


03.11


Oj. Kanske ska gå och lägga mig nu.


Minsann.

Idag har jag lagat mat minsann! På riktigt. Inte bara kokt soppa eller makaroner. Känner mig mycket stolt. Har gjort potatis och morötter i ugnen och sås och vegetarisk schnitzel minsann. Wowfaktorn är hög. Och gott var det banne mig!

Under hela tiden står dock Jonas och pladdrar i ett om allt möjligt konstigt och häller i sig öl efter öl. Sen lägger han sig ner på golvet för att gosa med Harry och inom tre minuter har han somnat. Så nu ligger han här framför mig på golvet och snarkar. Alltså, verkligen snarkar. Jag har försökt väcka honom, men det går inte riktigt... och helt ärligt så trivs jag bättre när han är tyst.
Fastän hans skitmusik fortfarande är på. Är rädd att han kommer vakna så fort jag stänger den. Jädrans alltså.


Och jag hade mycket hellre varit i Göteborg.


Emma + Berlin = ♥




Detta är till dig. Min framtida berlinervän.


Berlin.

Berlin. ♥
Finns inte mycket att säga just nu mer än att emmas och min tid numera delas upp såhär;
75% Berlin
10% äta
15% annat.


Och ni vet hur förtjusta vi är i att äta. Då kan ni ju tänka på hur mycket tid vi spenderar på att tänka på Berlin, längta till Berlin, sakna Berlin osv.

Berlin. Staden där man alltid är såhär glad;


Estocolmo.

På lördag åker jag till Stockholm för att hälsa på min finfina pojkvän. Åker på lördag och kommer hem på måndag, så det blir en snabb visit. Förmodligen den sista för det här året.

Det är lite sorligt, för det är något visst med Stockholm. Jag vet inte riktigt vad det är, men jag tycker verkligen om Stockholm. Jag trivs där.
Innan jag åkte dit för första gången så trodde jag att det skulle vara en ful skitstad där alla är otrevliga och snorkiga, men inte alls. Stockholm är en jättefin stad med förvånansvärt trevliga människor och jag trivs där.
Kan vara att det är en storstad, och att jag trivs i storstäder.
Jag gillar att vara anonym. Att inte gå runt och vara rädd för att stöta på någon man "nästan känner". Jag gillar inte sånt. Man kan liksom aldrig riktigt slappna av.
Äh, det finns många andra anledningar också. Många, många.
Hoppas att det snöar i helgen. Det skulle vart något. Stockholm i snö.
Nåja.
Skulle inte haft något emot att bo där i framtiden i alla fall, och tur är väl det.



BOYAH

200 dagar till studenten. ♥


Himlahimlahimla.

Himla fin lite födelsedagsfest jag hade i fredags.
Himla fina födelsedagspresenter jag fick, precis vad jag hade önskat mig.
Ja. Himla fint.

Nu är det söndag. Igen.


Ännu en dröm.

Idag är jag på bra humör för idag ska jag få födelsedagspresenter och smörgåstårta, det du!

Drömde att jag och Emma skulle springa någonstans inatt och att vi hamnade mitt i en folksamling som snackar engelska och Emma stannar upp lite.
"Alla är från USA!" Utbrister hon förvånat. 
"Är dom?" Frågar jag, också lite förvånad.  
"Ja, och alla är från samma stat!"
"Vadå?"
"Ja, de säger att de är från Holland!"
Jag. kunde. inte. sluta. skratta. Det var en rolig dröm!

Åh, inte ens i mina drömmar kan hon briljera, den där stackars Emma. 
 


Tandmos.

Idag är jag helt död. Den här förkylningen går upp och ner. Bara den försvinner tills på fredag så är jag nöjd, men alltså, den är rätt irriterande.

Hade förresten en askonstig dröm inatt. Hade sjukt ont i mina tänder och drömde att dom alla var lösa och att jag bara kunde dra ut dom med händerna och de blev som till en klump. Tandköttet murknade på något vis och bara släppte. Så jävla äckligt. Tandmos.
Dock så hamnade vi ändå på kb. Vafan liksom.
Jag gick dit med min tandläkare.

Jag har funderat lite och tror att det kan bero på att jag gnisslar tänderna så himla mycket när jag sover att det gör ont när jag vaknar. Hur fixar man det?


19år. + 1 en dag.

Nu är klockan 12.43 och ni tror förmodligen att jag har sovit tills nu och precis ska säga godmorgon. Inte då! Jag har varit uppe sen klockan sju imorse och fått mer gjort under dagens första tre timmar än under de gångna veckorna. Tänka sig va?

Åkte till skolan och hade möte med min studierektor Johan. Han är så snäll han. Jag är alltid så fruktansvärt nervös när jag ska gå dit, tror alltid att han ska säga "nu är det kört för dig, nu får du inte komma hit längre", men det gör han aldrig. Han försöker alltid hjälpa mig och stödja mig och säger att han tror på mig. Han är så snäll! Idag kom vi fram till att jag har alla veckorna fram till jullovet på mig att läsa upp fyra ämnen och få undan gammalt skit som ligger och skräpar, klarar jag inte det så får jag inte ta studenten.
Det är överkomligt, det är inte så farligt. Det kan jag nog klara ändå. Det trodde Johan också. Sen så undrade han vad jag ville göra sen, när jag väl har gått ut och jag svarade att jag inte visste, men att jag vill börja med att läsa tyska i Berlin.
Det tyckte han var en bra idé. Det tyckte han skulle passa mig. Han hade hört att Berlin var en rolig stad med bra möjligheter till att få bostad och kände att där skulle jag passa in, där skulle träffa nya människor och ta tillvara på min talang. Han sa verkligen det. Han är så fruktansvärt snäll! 
Om det är någon jag verkligen ska tacka när jag tar studenten så är det honom, för han har hjälpt mig något så otroligt mycket. 

Studenten ja. Vet fortfarande inte vilken dag det är. Vet bara att idag är det 207 dagar kvar tills jag ska trippa runt berusad i högklackat, med finfin klänning, mössa och visselpipa. Det håller mig vaken om nätterna ibland, tankarna om den dagen. Så himla bra det kommer bli. Kommer bli. För det ska bli av. Tack vare min snälla studierektor.  

Nu tänkte jag städa mitt rum. Jag är trots allt 19, så det är sånt jag måste ta mig an nu. Efter det ska jag (äntligen!!) skriva klart min idéskiss till projektarbetet och lägga upp en trovärdig tidsplanering, för jag har slutligen insett hur grymt mycket jag måste prestera och producera.
Håhåjaja, sånt kommer det bli nu på ålderns höst. Jobbjobbjobb och slit.


Allt är relativt.

Sådärja. Nu är snart mitt första dygn som 19 över. Det har varit en helt okej dag, jag hade väntat mig något värre. Har aldrig fått så många grattisönskningar som idag (tack facebook) så jag ska väl inte klaga. Blev inte väckt av skönsång på morgonen och har inte fått ha någon födelsemiddag eller öppnat en enda riktig paket.

Men, jag har fått lite paketer ändå; En diskborste av min bror, morgontrött-piller av min pojkvän och en finfin mobil av mig själv. Relativt bra utdelning ändå.

Resten får jag på fredag när jag firar med familjen. Ser fram emot det.
(Firandet då, inte presenterna, råkade önska mig en vegetarisk kokbok av min syster. What? Var fick jag den klipska idén ifrån? Kokböcker och diskborstar, jo jag säger då det... 19.)



19 år. Tänka sig alltså. Trodde att jag skulle ha kommit längre när jag uppnått den här åldern. 


Åldersnoja.

På riktigt alltså. Åldersnoja.
Spenderar min sista dag som artonåring instängd på mitt rum, med fördragna gardiner, i min obäddade säng, lyssnar på kent, dricker te, snörvlar och hostar med luvan uppe.
Ser ut såhär på ett ungefär: 


Fresh.

I bakgrunden ser ni för övrigt mitt örngott med nallar på. Tänk om man var så liten att det var accepterat att ha nalle-sängkläder igen. Åh, åldersnojan. 
Vill inte bli 19. 


Hittegods.

Fick ett brev från polisen idag! Alltid lika skrämmande kanske, men det var faktiskt något positivt. Någon har hittat mitt pass som jag förmodligen tappade inne på kb i fredags. Tipptopp! Jättebra! Jag har verkligen saknat det. På riktigt. Jag har ju inget vanligt id-kort, utan använder mitt pass som legitimation när jag ska gå ut, handla på kortet eller köpa cigaretter. Ni vet, använder det till allt livsnödvändigt.

Nu visar det sig dock att för att hämta ut något hos hittegodsexpeditionen i Malmö så måste man medtaga legitimation. Mmmmmmmmmmm.
Sug gärna på den.


Påökning.

Är kanonförkyld. Hatar det. Känner svinisen komma krypandes.

För att liva upp mig själv så beställde jag ännu en födelsedagspresent som jag ska få, så nu kommer jag få två. En ny fin mobil och ett paket med fem böcker. Vi kan låtsas att jag var tvungen att beställa böckerna i studiesyfte. Det gäller i alla fall en av dom. Ingen hör hemma här mer än du är faktiskt en novellsamling och den beställde jag bara för att få lite inspiration till min egen novellsamling som ska vara färdig i slutet av april och än så länge knappt är påbörjad. 
Sen rycktes jag bara med och beställde de andra också. Kunde bara inte låta bli.
Nåja, nu har jag något att se fram emot.


rackarns.

Okej. Jag har kaxat tidigare; "Jag är inte rädd för svininfluensa" "så himla löjligt" "Det är inte värre än en vanlig influensa". Blablabla, coola tjejen. 

Jag tar tillbaka allt jag har sagt.

Jag har blivit förkyld. Har jätteont i mina bihålor. Har ont i halsen. Snörvlar. Inte så farligt egentligen nä, och jag vet att det inte är svininfluensa. Det har min mamma försäkrat mig om.
Men; Förkylning innebär sänkt immunförsvar. Innebär att jag kommer att bli sjuk. Innebär att jag kommer att få svinis. Innebär att jag kommer att dö. 


Slipper jag i alla fall oroa mig för min tveksamma skolgång.
(förhoppningsvis så lever jag på måndag, för då är det min födelsedag, obs; ej onsdag)


1-1

Förresten. Idag fick Emma sitt körkort. Ja. Nu har det hänt. Det ingen trodde någonsin skulle ske. Plötsligt händer det, som det heter. Ja, jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Förutom GRATTIS såklart.
Stort grattis, Ballen! 

 
Och: hon slog mig, så hon vann ett poäng. Så; 

Ballen 1
Jag 1

(spännande tävling det här va?)


TICTACTICTACTICTACTICTACTICTAC

Har varit på onsdagsmiddag hos min mamma och steven på onsdagsmiddag, druckit tre glas vin och hämtat massvis med tictac som moren har köpt till mig i tysklandet. Älskar tictac. Kan vara det bästa som finns!
De min mamma har lyckats hitta är dock väldigt konstiga. Alla är på något vis blandade med honung. Mint och honung, vilda bär och honung, äppel och honung? Jättekonstiga är dom. Men dom smakar helt okej. Och dom räcker säkert i en hel vecka! Partaj!
Finns tictac att köpa i storpack i Sverige? Jag undrar det. I så fall så skulle jag spendera multum på det, så hoppas inte. Det har blivit mitt beroende, tictac. Det ligger tomma tictacsaskar överallt här hemma hos mig och Jonte. Han blir lite irriterad på dom, men jag gillar dom. Nä, jag älskar dom. Det enda dåliga med dom är att dom är tomma..  Nåja. Tictac och handkräm. Det är mina beroende.
Kan ni gissa det tredje?


ps. något annat jag älskar är cambilder, fullkomligt underbart! mer webcambilder åt folket! speciellt med snygga poser, som den jag gör på andra bilden. den är snygg. ds.


ps.2. Lägg gärna märke till mina välmanikerade naglar. det syns inte så bra, men de är himla fina just nu! har jag gjort alldeles själv. det är sånt man har tid med när man "läser upp sina betyg". ds.2.


Ipplakaga.


Imorgon har jag inte tvättat håret på en vecka, så äckliga ska vi inte vara så nu ska jag strax gå och grooma mig!
Men först; Äppelkaka till frukost. Mmm. Gott!

(finns förresten inget som ser så äckligt ut som äppelkaka, om man inte räknar spya)


Ha, åh, jag är så väck.

Hittade nyss min novell som jag lämnade in i våras och tänkte att "gud vad kul, den ska jag läsa". Fy fan. Borde jag aldrig ha gjort. Sämsta skiten jag någonsin läst.
Okej att den var framtvingad och att jag skrev den på tåget på väg till skolan på skolavslutningen, men alllvarligt talat. Hur kunde jag tycka att den var okej, till och med bra? Hur är det med allt annat jag har skrivit? Är det lika uselt? Har jag varit blind för detta? Är jag inte bra på något? Är mitt liv helt över?


Detta var precis vad jag behövde. Verkligen. Underbart. Nu ska jag bara hitta en ny hobby att ägna resten åt mitt liv åt att tro mig kunna överleva på. Wi.
Vill inte gråta.


Tjipp.

Varför är det alltid så att man är tröttare under och efter ett lov än vad man var tidigare? Idag sov jag tills min bror kom hem och väckte mig halv fyra. Jag skulle gärna kunna sova någon timme till, men vill inte försöka för då somnar jag väl inte förrän klockan sex i morgon. Det vore ju synd.

Funderar på att ta svininfluensavaccinet på onsdag, bara för att ha något bestämt inplanerat i veckan. Men vet inte, är löjligt rädd för det. Vi får se.


Jag är inte så cool egentligen.

Jag ligger i soffan och lyssnar på Yann Tiersen (försöker namedroppa för att verka cool) och njuter av min sista höstlovsdag någonsin. När jag orkar resa mig upp och koncentrera mig, kanske sluta slösurfa så tänkte jag lägga upp ett schema över vad jag ska göra den kommande veckan.
Det kanske hjälper, vem vet?


RSS 2.0